Dom kallar oss mods (1968)
FILMLÄNGD: 100 min
LAND: SVERIGE
NUMMER: 102
Detta är första delen i trilogin om Kenta (Kenneth Gustafsson) och Stoffe (Gustav Svensson) som befinner sig i samhällets utkant. Trots att deras tillvaro är tragisk, är detta den ljusaste av filmerna. I Ett anständigt liv (1979) och Det sociala arvet (1993) är stämningen mörkare och sorgligare. Kenta blir alkoholist och Stoffe knarkare. Men det finns ljusglimtar i den dystra tillvaron - deras barn går inte i sina fäders fotspår.
Det är både komiskt och tragiskt. Man blir berörd, äcklad och road av Jan Lindkvists och Stefan Jarls dokumentär, som avskräcker från droger. Historien är mycket gripande och håller tittarens intresse vid liv hela tiden. Visserligen är det tekniska på amatörnivå, men vad spelar det för roll när handlingen gör så starkt intryck?
Filmen skildrar tydligt skillnaderna mellan standardsvenskens och uteliggarnas liv, ett ämne som ständigt är aktuellt.
/(130)&(827)